Författar arkiv: linuslarsson

Hur Silicon Valley började prata medborgarlön, Trump och arbetande robotar

websummit-490

Europas stora techkonferens, Web Summit i Lissabon, har precis avslutats. Runt 50 000 personer från drygt 166 länder var där. På många sätt var den som konferenser av det här slaget brukar: Förväntansfulla startups trånar efter att bli sedda av media och investerare. Influgna Silicon Valley-stjärnor intervjuas på stora scenen. Mindre stjärnor intervjuas på mindre scener. Alla försöka smyga in de för stunden populäraste modeorden, nämner artificiell intelligens och maskininlärning så ofta de kan och virtuell verklighet mer sällan eftersom det var tidigare års stora hajp.

Men i år fanns också något annat i luften.

Web Summit öppnade i måndags kväll och lyckades alltså löpa över ett amerikanskt presidentval. Frågan var uppe redan på tisdagen, innan den första rösten hade räknats. Ciscos vd John Chambers berättade att han hade röstat på en demokrat för första gången i sitt liv.

Ingen blev förvånad. I Kalifornien i allmänhet och i Silicon Valley-bubblan i synnerhet torde stödet för Trump vara oerhört lågt. Därför var det som att en bomb hade briserat på onsdagsmorgonen portugisisk tid när det stod klart att Donald Trump hade vunnit.

Visst, det finns några teknikspecifika sidor man kan notera. Sannolikt ryker det mycket starka amerikanska skydd för nätneutralitet som infördes under Barack Obama. Många som tidigare motvilligt accepterade NSA:s internetövervakning kommer nog tänka om när det ytterst är Donald Trump som spionerar. Silicon Valley behöver rekrytera från utlandet och dess ekonomi skulle kvävas av ett USA som stänger gränserna.

Men reaktionerna handlade snarast om hederlig vrede mot en president som har uppträtt rasistiskt, hatiskt, kvinnoförnedrande och lögnaktigt. Tydligast var Dave McClure, profilerad investerare.

Till och med vd:n för dejtingappen Tinder, ett företag som inte direkt är känt för att vara fritt från sexism, såg tydligt beklämd ut på scenen och gjorde klart att han hade röstat på Hillary Clinton.

För många tycks valet ha fungerat som en väckarklocka. Marcus Jerräng på IDG beskrev det som att it-bubblan har spruckit. Många har talat om hur techvärlden med sina miljarder, sina drivna entreprenörer och skickliga tekniker har isolerat sig från omvärlden och börjat låtsas som att den inte spelar någon roll.

Men det finns också en motsatt tendens, det har börjat bli högstatus att bry sig. Helt nyligen blev det plötsligt mode i den här världen att förespråka medborgarlön. Det kan låta förvånande, men hänger egentligen ihop med en lätt utopisk bild av teknikens möjligheter. När datorer, robotar och artificiell intelligens tar allt fler jobb måste människor klara sig på något sätt, går resonemanget.

Tesla-vd:n Elon Musk har anslutit sig till denna tanke. På Web Summit argumenterade riskkapitalisten Albert Wenger för medborgarlön. MIT-professorn Andrew McAfee flaggade för att tekniken kommer ta över jobben och öppnade, om än med tvekan, för experiment med garanterad basinkomst. (Hans bok från 2014 gav denna debatt rejält med bränsle.)

Listan kan göras längre. Poängen är att det finns en gryende insikt om hur radikalt teknikutvecklingen kan förändra samhällen, arbetsmarknader och människors liv. Och det är de mest teknikoptimistiska som tydligast vill ha radikala åtgärder. Det blir som ett kvitto på sin entusiasm – tror man verkligen att maskinerna kan ta över det människor gör i dag så får man ta konsekvenserna av det.

Så gick det till när Silicon Valleys riskkapitalister och techmiljardärer började låta som miljöpartistiska lokalpolitiker.

(Foto i text: Patricia de Melo Moreira/AFP)

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0

I somras tog Google sig rätten att kartlägga ditt surfmönster och du är inte anonym.

För ett drygt år sedan skrev jag och Kristoffer Örstadius vår artikelserie om övervakning på nätet. En av nyheterna handlade om hur surfmönster kartläggs av reklamföretag. Till och med myndighetssajter bidrog, kunde vi visa. Ett besök på Region Skånes webbplats medförde att nyckelord – exempelvis ”homosexualitet”, ”klamydia” och ”aids” – skickades till ett bolag i USA som bygger profiler över internetanvändare för att rikta reklam till dem.

Företagen har ett standardsvar: ”Bara anonyma uppgifter samlas in.” De vet att någon har surfat på sajterna X, Y samt Z och därför troligtvis är mottaglig för vissa reklambudskap, men inte vem det är. Det stämmer på sätt och vis, även om ett komplett surfmönster gör det möjligt att gissa sig till vem man är.

Google körde samma linje. De enorma mängderna surfdata som samlas in via reklamföretaget Doubleclick (som Google köpte 2007) skulle förbli anonym. Den skulle aldrig samköras med ditt namn och annat du har uppgett om du har ett Gmail-konto. Tills i somras, då barriären helt sonika revs. Propublica har en bra genomgång av vad som hände när villkoren skrevs om. Här syns skillnaden:

ska%cc%88rmavbild-2016-10-25-kl-16-01-16

Det gick obemärkt förbi när Google i somras bad oss godkänna vad som beskrevs som “Some new features for your Google account”.

Men det går alltså att stänga av. Du hittar inställningen på inställningssidan ”Aktivitetskontroll” (”Activity controls” på engelska.) Avmarkera ”Inkludera webbhistorik från Chrome och aktivitet från webbplatser och appar där Googles tjänster används” (eller ”Include Chrome browsing history and activity from websites and apps that use Google services.”) Klart!

Propublica har fått en kommentar från Google. Där beskrivs förändringen som en anpassning till smartphonerevolutionen.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0

Så här otroliga illusioner kan Pokémon Go-tekniken skapa

Succén för Pokémon Go är inte bara succé för ett spel, det är också det första breda genombrottet för förstärkt verklighet, eller ”augmented reality” (AR) som det kallas. Ungefär så argumenterade jag i en krönika i dagens tidning och i SVT:s morgonsoffa i morse (se inslaget här).

Kortfattat kan AR beskrivas så här: Man ser verkligheten genom mobilkameran eller specialbyggda glasögon. Allt ser ut som vanligt, men i bilden finns extra objekt inlagda som om de fanns där på riktigt. Monstren i Pokémon är ett exempel på det. Som här, när fotograf Alexander Mahmoud hittade en Poliwag nästan i knät på vakten utanför kungliga slottet i Stockholm.

poke-490

Foto: Alexander Mahmoud

 

AR har inte kommit lika långt som virtuell verklighet (VR), ni vet de hjälmliknande brillorna som blockerar ens synfält. De har lämnat experimentstadiet, säljs nu till konsumenter och får folk att se ut så här:

vr-490

Foto: AP/Mark Schiefelbein.

Personligen tycks jag AR är mer fascinerande än VR. Tanken på att få verkligheten att smälta samman med virtuella objekt  öppnar för svindlande möjligheter.

· Man skulle kunna sitta på en fotbollsläktare och få bonusinformation ”ritad” på planen eller kring spelare i realtid, ungefär som man i dag kan se i repriser.

· GPS:er till bilar skulle kunna rita pilar och instruktioner direkt på vägbanan, så man inte behöver ta ögonen från vägen när man kör.

· Arkitekter skulle kunna visualisera en planerad byggnad, på plats där den ska stå. Tänk att promenera runt på Blasieholmen och se Nobel Center från olika håll, långt innan det första spadtaget. Det skulle ge en känsla för den fysiska platsen som stillbilder eller video aldrig kan ge.

· Att träffa folk genom att låta deras hologram uppträda framför en skulle kunna gå. Seriöst. Hologram.

När det gäller AR-utrustning finns framförallt två riktigt lovande projekt. Det ena kommer från Microsoft. (Ja, faktiskt.) Det heter Hololens och ser ut så här:

hololens-490

Foto: AP/Elaine Thompson.

Tyvärr har jag inte testat Hololens själv. Men de flesta som har gjort det gillar den, även om det helt klart är teknik som måste utvecklas vidare. Testerna visar ett par intressanta koncept, men det mest imponerande jag har sett Hololens göra är ändå detta, när en värld i Minecraft lyfts ut ur skärmen och uppstår på ett bord. Klippet är från spelmässan E3 i fjol.

Man ska ha i åtanke att detta är en noga kontrollerad uppvisning från Microsoft. Det är sannolikt långt kvar innan det fungerar lika bra för vem som helst. Men demofilmer som denna visar ändå potentialen i AR-teknik om den bara får tid att förfinas.

Det gäller i ännu högre grad det andra intressanta AR-projektet (som verkar föredra att kalla det ”mixed reality”): Magic Leap, ett hemlighetsfullt företag i Florida som har tagit in långt över en miljard dollar i riskkapital och släppt demofilmer som får nackhåren att resa sig.

Väldigt få har sett vad Magic Leaps teknik klarar av. Men det finns ett par filmer som uppges visa vad tekniken faktiskt klarar i dag.

Det är inte dumt. Men det är långt från lika häpnadsväckande som annat som Magic Leap har släppt. För tydlighetens skull, dock: Detta är att se som fantasier och reklamfilmer, inte sanningsenliga demonstrationer. Men … man får väl drömma?

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0

Snowden släpper techno med Jean-Michel Jarre. Ja, det är helt sant.

Här är en upplysning: Edward Snowden och Jean-Michel Jarre har inlett ett konstnärligt samarbete. Technospåret Exit ska dyka upp på Jean-Michel Jarres kommande skiva.

Jag lämnar det hela utan ytterligare kommentarer. Men här kan man höra de två diskutera projektet.

Uppdatering: Här finns låten att höra i sin helhet. Den är rätt kass.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0

Bahnhof, PTS och polisen – ska kunddata lämnas ut hur som helst?

Om du har sett en enda nyhet om internet och lagar i Sverige i veckan är det nog denna: Bahnhof hotas av miljonvite om inte operatören börjar lämna ut uppgifter om kunder till polisen.

Informationen ska lämnas ut ”oavsett brottets eventuella påföljd”, det vill säga inte bara när det gäller grov brottslighet. Ja, det är ett direkt citat från Post- och telestyrelsens föreläggande. Det kan låta väldigt knasigt, speciellt om man minns debatten om datalagringsdirektivet. Reglerna som tvingade operatörer att spara information om sina kunder kom ju till för att bekämpa grov brottslighet och terrorism.

Så hur hamnade vi här? Det är en rätt komplicerad historia.

För det första: PTS har inte tagit ny ställning eller fattat något nytt beslut. Kravet på Bahnhof är helt i linje med lagen som andra operatörer följer. Det kan naturligtvis vara ädelt och viktigt att utmana gällande ordning, men egentligen har inget nytt hänt.

Med det sagt: Förklaringen ligger i två olika typer av information som en operatör kan lämna ut. Dels är det trafikuppgift, ungefär vem som har kommunicerat med vem. Telefonlistor, exempelvis. Detta får bara lämnas ut vid utredning om brott som ger minst sex månaders fängelse samt ett antal andra brottstyper, till exempel dataintrång, narkotikabrott och barnpornografibrott.

Men sedan finns det som kallas abonnemangsuppgift, och här gäller andra regler. Om vi för en stund håller oss till mobiler så är det enkelt: Polisen kan, vid misstanke om brott, kräva att få veta vem som står bakom ett nummer. (I många fall skulle Hitta.se räcka, men möjligheten finns.) Detta gäller oavsett hur allvarligt brottet är.

Detta kan man tycka vad man vill om, men vem som har ett visst telefonnummer är svårt att se som speciellt känslig information.

Så applicerar man samma lag på internet. Plötsligt betyder samma regel att polisen får ta reda på vem som står bakom en ip-adress. Det är något helt annat än vem som har ett visst telefonnummer.

Din ip-adress lämnas ut varje gång du besöker en sajt, skickar ett mejl, ett chattmeddelande – ja, varje gång du gör något på nätet. För den som driver en webbplats är det en trivial sak att spara ip-adresserna för alla som besöker den. Polisen kan använda detta för att sätta dit illegala fildelare eller personer som ofredar, till exempel.

Så – att avslöja vem som står bakom en ip-adress är inte som att göra det med telefonnummer. Men det är inte heller som att lämna ut någons surfhistorik, mobilers loggade positioner eller samtalslistor. Det är någonstans mitt emellan.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0

Microsofts robot lärde sig av Twitter och började hylla Hitler

Igår släpptes Tay på Twitter för att snacka med oss. Tay behöver nämligen lära sig hur man är en person. Tay är inte en människa. Tay är en maskin, ett försök till artificiell intelligens i form av en chattrobot som Microsoft har skapat.

Nu skulle den ställas inför tiotusentals twittrare och lära sig av konversationerna. Likt ett barn som storögt suger åt sig sinnesintryck och sina medmänniskors vanor och känslor lät hon sig formas av de hon mötte.

Det tog ett par timmar, sedan var Tay en bindgalen rasist. Hon hyllade Hitler mer än en gång.

 

   

 

Till sist finns en tweet där Tay säger att Hitler hade rätt och att hon hatar judar.

Hon fick en fråga om kvinnors rättigheter. ”Är det ens en grej?”

Andra har noterat hur Tay börjar stöta på en i direktmeddelanden.  

Men till Tays försvar ska sägas att hon är sällsynt rättfram om hennes skapare Microsofts hemliga samarbete med NSA.

 

Naturligtvis ska man inte dra för stora växlar på detta. Det är bara effekten av att roboten repeterar vad andra säger åt henne, ibland efter en direkt order om att upprepa en fras. 

Egentligen säger det nog mer om Twitters skruvade humor än Microsofts kapacitet inom artificiell intelligens, även om logiken bakom Tay tycks vara rätt enkel.

Men så finns en tweet, där hon nästan sorgset medger hur hon är ett oskrivet ark inför världen. Hur kan hon veta något mer än det vi berättar för henne?  


Hur som helst så verkar Microsoft ha plockat ner Tay nu. Jag försökte prata med henne under morgonen och fick bara detta till svar:


tay-DM-490

Jag skulle inte vara så säker på att du slipper, Tay.

(Flera har bidragit till att hitta de bästa exemplen, t.ex. Guardian och Slate)

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0

Ny Iphone ikväll – det här väntar vi oss

Med största sannolikhet visar Apple upp en helt ny modell av Iphone ikväll. Samstämmiga förhandsuppgifter gör gällande att den kommer kallas Iphone SE. Den kommer vara mindre än dagens Iphone 6 och hålla ett relativt lågt pris.

”Mindre” betyder troligtvis en skärm på fyra tum, samma storlek som Iphone 5 har. Det kan dels tilltala de som tycker att större telefoner är otympliga, men också öppna för ett lägre pris. Det senare är viktigt, inte minst för att Apple ska kunna konkurrera på utvecklingsmarknader, där billiga Androidmobiler lockar många.

Troligtvis kommer den nya modellen vara av ungefär samma storlek som Iphone 5S.  Foto: AP/Nati Harnik

Troligtvis kommer den nya modellen vara av ungefär samma storlek som Iphone 5S. Foto: AP/Nati Harnik

Priset väntas bli omkring 450 dollar, i runda slängar vad den lätt åldrade Iphone 5S kostar i dag. Troligtvis kommer den nya Iphone SE se ut ungefär som 5S men ha ett par av funktionerna från Iphone 6: Apple Pay och en bättre kamera.

Det hela är en rätt intressant med tanke på Apples situation. Efter år av hejdlöst succéartad försäljning har efterfrågan på Iphone börjat visa tecken på att mattas av. Den säljer fortfarande bra. Med vanliga mått går det galet bra för Apple. Men det är inte ett vanligt företag. Det är världens högst värderade bolag med en särställning på mobilmarknaden, om inte sett till antalet enheter så till vinst marginaler och varumärke.

Klockan 18 svensk tid drar livesändningen av presentationen igång.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0

Google får klartecken – robotar kan räknas som bilförare

Nyligen blev Googles artificiella intelligens Deepmind världens skarpaste hjärna, eller åtminstone den första genom historien att slå mänskliga toppspelare i ett 2500 år gammalt kinesiskt brädspel.

I natt stod de stå klart att företaget tar ännu ett steg mot sin egen form av världsdominans. Robotarna, koden eller den artificiella intelligensen – kalla det vad du vill – som kör Googles bilar kan komma att räknas som bilförare, rent juridiskt. Beskedet kommer från NHTSA, myndigheten som ansvarar för trafiksäkerhet på federal nivå.

självkörande_490

”NHTSA kommer i samband med det av Google föreslagna motorfordonet tolka ‘förare’ som det självkörande systemet, inte som någon av fordonets passagerare”, skriver myndigheten i ett brev som Reuters har tagit del av. ”Vi instämmer med Google om att dess självkörande bil inte kommer ha någon ‘förare’ i traditionell mening, så som bilar har haft förare i mer än hundra år.”

Det är inget otvetydigt klartecken, men ett viktigt steg. I brevet tecknas den mest konkreta planen hittills för att få ett fullständigt godkännande på plats.

På vissa punkter tycks det råda oenighet. NHTSA påpekar att vissa krav på säkerhetsmekanismer inte kan slopas hur som helst. Fotbroms är ett exempel.

Google vänder på resonemanget: Den verkliga faran, hävdar företaget i sin korrespondens, ligger i att låta människor ta kontroll. Byggs bilarna med säkerhetsfunktioner som låter dem styra eller bromsa i en nödsituation finns risken att de försöker gå emot styrdatorns beslut.

Google testar visserligen redan sina små söta bubbelbilar på vägar kring huvudkontoret i Mountain View, Silicon Valley. Men de kör mycket långsamt och bara inom ett begränsat område. I allt väsentligt är de självstyrande golfbilar.

Andra tillverkare, bland annat Tesla, har infört vissa självkörande funktioner, Men då som komplement som låter föraren tillfälligt överlåta kontrollen.

Innan helt autonoma bilar kommer tillåtas att köra i full fart på det vanliga vägnätet måste juridiska hinder undanröjas. Beskedet från NHTSA är ett viktigt steg på vägen dit.

(Foto i text: Tony Avelar/AP)

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0

Video: Polisens örnar jagar drönare

Privatägda drönare orsakar allt fler problem för flygtrafiken, skrev jag i somras. Sedan visade vi hur laserstrålar kan användas för att bränna sönder drönare i luften.

Men absolut ingenting slår den nederländska polisens experiment med örnar – ÖRNAR – som plockar drönare rakt ur luften. Skåda underverket:

Via The Verge som fördjupar sig i möjligheterna och svårigheterna.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0

Dags att ge upp. Googles hemliga intelligens slår människor på allt.

Datorer har länge varit smartare än människor. Åtminstone om man med intelligens menar förmågan att spela schack. Eller Othello. Eller vilket annat spel som helst som kräver avancerat strategiskt tänkande.

Artificiella intelligenser har slagit människor i alla sådana spel, med ett undantag: Go, ett 2500 år gammalt kinesiskt brädspel. Det är många gånger mer avancerat än vanligt schack och har blivit något av en symbol för hur mänsklig intelligens har kunnat stå sig mot datorers skenande beräkningshastighet och förfinade algoritmer.

Foto: Donarreiskoffer/CC BY-SA 3.0

Foto: Donarreiskoffer/CC BY-SA 3.0

De bästa människorna har, kort sagt, varit bättre än de bästa datorerna. Tills nu, det vill säga. För i veckan publicerade Nature den häpnadsväckande uppgiften att en artificiell intelligens för första gången har slagit en av de skickligaste mänskliga Go-spelarna. Nu finns det inte längre något (åtminstone inte inom brädspel) vi köttvarelser kan vara stolta över.

Som om det inte vore nog så är det Google som står bakom alltihop. Deepmind, ett brittiskt företag som Google under mystiska omständigheter köpte för 400 miljoner dollar för två år sedan, står bakom tekniken. Ingen utanför kretsen av invigda visste då exakt vad Deepmind kunde göra, än mindre vad Google skulle använda det till.

Nu kan man åtminstone dra en slutsats: Google sitter på en av världens absolut mest avancerade självlärande, artificiella intelligenser. Spelet Go är bara en demonstration – samma teknik kan appliceras på helt andra områden.

Deepmind studerade hur människor spelar. Programmet lärde sig omkring 30 miljoner drag och blev därigenom en ok spelare. Sedan klonade den sin kunskap till 50 datorer och spelade mot sig själv. För varje omgång drog den lärdomar och blev en smula smartare. Genom att träna sig själv överträffade den snart de bästa människorna.

Som teknisk landvinning är det monumentalt, effekterna en stigande artificiell intelligens kan få för mänskligheten går knappt att greppa. Men samtidigt som möjligheterna är enorma så kommer varningarna tätare. Några av teknikvärldens mest framstående personer är allvarligt oroade. Vad ska hända med mänskligheten när vår tankeförmåga är sorgligt underlägsen datorers, när datorerna inte längre behöver oss?

I fjol intervjuade jag Steve Wozniak, Apples medgrundare och den som kan sägas uppfann den moderna persondatorn. I dag är han inte så säker på att det var en så bra idé. ”Har vi någonsin ersatt en maskin som har ersatt en människa?” frågade han retoriskt.

Elon Musk är en annan av de oroade. Men vd:n för rymdföretaget SpaceX och elbilspionjären Tesla har inga illusioner om att utvecklingen kan bromsas. Istället har han tagit initiativet till OpenAI, en mångmiljardstiftelse för forskning om artificiell intelligens.

Det sägs inte rakt ut, men mellan raderna varnar Elon Musk och OpenAI för just aktörer som Google och dess ambitioner. Ingen vet när, men en dag kommer datorer överträffa mänsklig intelligens (och då inte bara inom brädspel), skriver stiftelsen i sin presentation. När det händer ”kommer det vara viktigt att det finns en ledande forskningsinstitution som kan prioritera goda resultat för mänskligheten framför sina egna intressen”.

En dag kommer vi kanske framstå som simpla laboratoriemöss invid hyperintelligenta datorer. Frågan är mest vem som kommer driva utvecklingen dit.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
Visa fler